Ändra språk :
Materialtabell
Allmänna egenskaper
Enhet
iglidur® AB
Testmetod
Densitet
g/cm³
1,11
DIN EN ISO 1183-1
Färg
gul
max. fuktabsorption vid 23°C/50% r. h.
vikt-% (%)
0,8
ISO 175
max. Vattenabsorption
viktprocent
1,6
ISO 62
Glidfriktionskoefficient, dynamisk, mot stål
µ
0,18 - 0,31
pv-värde, max (torrt)
MPa x m/s
0,25
Mekaniska egenskaper
Böjelasticitetsmodul
MPa
1.850
DIN EN ISO 178
Böjhållfasthet vid 20°C
MPa
50
DIN EN ISO 178
Tryckhållfasthet
MPa
40
Maximalt rekommenderat yttryck (20°C)
MPa
25
Shore D hårdhet
70
DIN 53505
Fysikaliska och termiska egenskaper
Övre temperatur för långvarig användning
°C
+70
Övre temperatur för korttidsanvändning
°C
+140
Lägre användningstemperatur
°C
-40
Termisk ledningsförmåga
[W/m x K]
0,24
ASTM C 177
Koefficient för termisk expansion (vid +23°C)
[K-1 x 10-5]
10
DIN 53752
Elektriska egenskaper
Volymresistivitet
Ωcm
> 1012
DIN IEC 93
Resistivitet på ytan
Ω
> 1012
DIN 53482
Tabell 01: Materialdata

Fig. 01: Tillåtna pv-värden för iglidur® AB-lager med 1 mm väggtjocklek vid torrkörning mot en stålaxel, vid +20 °C, monterade i ett stålhus
X = Glidhastighet [m/s]
Y = belastning [MPa]
iglidur® AB är speciellt utvecklad för applikationer i områden med höga hygienkrav. Sådana applikationer innefattar ofta manuellt manövrerade svivlar (dörrar, medicinska möbler etc.). Materialet minskar bakteriebelastningen i lagergapet, men - som alla "antibakteriella" material - är det ingen ersättning för lämpliga hygienåtgärder.

Fig. 02: Maximalt rekommenderat yttryck som funktion av temperaturen (60 MPa vid +20 °C)
X = temperatur [°C]
Y = belastning [MPa]
Mekaniska egenskaper
Tryckhållfastheten hos iglidur® AB-lager minskar med ökande temperaturer. Det maximala rekommenderade yttrycket representerar en mekanisk materialparameter. Slutsatser om tribologin kan inte dras från detta.

Fig. 03: Deformation under belastning och temperaturer
X = belastning [MPa]
Y = Deformation [%]
Fig. 03 visar den elastiska deformationen av iglidur® AB under radiella belastningar. En eventuell plastisk deformation beror bl.a. på slagets varaktighet.

Fig. 06: Nötning med olika axelmaterial, p = 1 MPa, v = 0,3 m/s
X = axelmaterial
Y = Slitage [μm/km]
A = aluminium, hårdanodiserat
B = automatstål
C = Cf53
D = Cf53, hårdförkromat
E = St37
F = V2A
G = X90
Material i axeln
Friktion och slitage är också starkt beroende av axelns material. Axlar som är för släta ökar både friktionskoefficienten och slitaget på lagren.Fig. 06 visar ett utdrag av resultaten från tester med olika axelmaterial. Vid rotation med en belastning på 1 MPa är slitaget på alla testade axlar mycket likartat. Endast de hårdanodiserade aluminiumaxlarna leder till märkbart ökat slitage. Slitaget vid svängning och rotation med ökande belastning ligger också mycket nära varandra med i övrigt identiska parametrar, vilket framgår av fig. 07.
Personligen::
Måndag – fredag: 8:00 – 18:00