Ändra språk :
Materialtabell
Allmänna egenskaper
Enhet
iglidur® J260
Testmetod
Densitet
g/cm³
1,35
Färg
gul
max. fuktabsorption vid 23°C/50% RH
% av vikt
0,2
DIN 53495
max. Vattenabsorption
viktprocent
0,4
Glidfriktionskoefficient, dynamisk, mot stål
µ
0,06 - 0,20
pv-värde, max (torrt)
MPa x m/s
0,35
Mekaniska egenskaper
Böjelasticitetsmodul
MPa
2.200
DIN 53457
Böjhållfasthet vid 20°C
MPa
60
DIN 53452
Tryckhållfasthet
MPa
50
Maximalt rekommenderat yttryck (20°C)
MPa
40
Shore D hårdhet
77
DIN 53505
Fysikaliska och termiska egenskaper
Övre temperatur för långvarig användning
°C
+120
Övre temperatur för korttidsanvändning
°C
+140
Lägre användningstemperatur
°C
-100
Termisk ledningsförmåga
[W/m x K]
0,24
ASTM C 177
Koefficient för termisk expansion (vid 23°C)
[K-1 x 10-5]
13
DIN 53752
Elektriska egenskaper
Volymresistivitet
Ωcm
> 1012
DIN IEC 93
Resistivitet på ytan
Ω
> 1010
DIN 53482
Tabell 01: Materialdata

Fig. 01: Tillåtna pv-värden för iglidur® J260-lager med 1 mm väggtjocklek vid torrkörning mot en stålaxel, vid +20 °C, monterade i ett stålhus
X = Glidhastighet [m/s]
Y = belastning [MPa]
iglidur® J260 liknar den klassiska iglidur® J, en långlivad löpare med utmärkt slitageegenskaper, där den övre långvariga användningstemperaturen på +120°C ger fler reserver.

Fig. 02: Maximalt rekommenderat yttryck som funktion av temperaturen (40 MPa vid +20 °C)
X = temperatur [°C]
Y = belastning [MPa]
Mekaniska egenskaper
Det maximala rekommenderade yttrycket representerar en mekanisk materialparameter. Slutsatser om tribologin kan inte dras från detta.tryckhållfastheten hos iglidur® J260-lager minskar med ökande temperaturer. Fig. 02 illustrerar detta förhållande.

Fig. 03: Deformation under belastning och temperaturer
X = belastning [MPa]
Y = Deformation [%]
Fig. 03 visar den elastiska deformationen hos iglidur® J260 under radiella belastningar. Under det maximala rekommenderade yttrycket på 40 MPa är deformationen mindre än 2,5 %. En eventuell plastisk deformation beror bl.a. på slagets varaktighet.

Fig. 04: Friktionskoefficienter som en funktion av glidhastigheten, p = 0,75 MPa
X = glidhastighet [m/s]
Y = friktionskoefficient μ
Friktion och slitage
Precis som slitstyrkan förändras även friktionskoefficienten μ, eller kort och gott friktionskoefficienten, med belastningen. Intressant nog minskar friktionskoefficienten med ökande belastning, medan en ökande glidhastighet orsakar en liten ökning av friktionskoefficienten (fig. 04 och 05).

Fig. 05: Friktionskoefficienter beroende av belastningen, v = 0,01 m/s
X = belastning [MPa]
Y = friktionskoefficient μ

Fig. 06: Slitage, roterande applikation med olika axelmaterial, p = 1 MPa, v = 0,3 m/s
X = axelmaterial
Y = slitage [μm/km]
A = aluminium, hårdanodiserat
B = automatstål
C = Cf53
D = Cf53, hårdförkromat
E = St37
F = V2A
G = X90
Material i axeln
Friktion och slitage är också starkt beroende av axelmaterialet. Axlar som är för släta ökar både friktionskoefficienten och slitaget på lagret. För iglidur®J260 är en slipad yta med en centrumråhet Ra = 0,8 μm bäst lämpad. Fig. 06 visar resultaten av testerna av olika axelmaterial med lager tillverkade av iglidur® J260. I detta sammanhang är det viktigt att notera att den rekommenderade hårdheten på axeln ökar med ökande belastning. De "mjuka" axlarna tenderar att slita sig själva och därmed öka slitaget på hela systemet om belastningarna överstiger 2 MPa. Jämförelsen mellan rotation och svängning i fig. 07 visar mycket tydligt att iglidur®J260-lager visar sina styrkor framför allt vid rotationsdrift.
Personligen::
Måndag – fredag: 8:00 – 18:00