Utan den skulle det vara mycket obekvämare att flyga - passagerarbryggan (även kallad brygga eller ombordstigningsbrygga) möjliggör skyddad, horisontell ombordstigning på flygplanet på tusentals flygplatser världen över. I början av flygtrafikens historia var det ännu enklare att gå ombord på flygplanet. De små propellerplanen hade inbyggda små trappor som helt enkelt sänktes ner. Ännu idag har mindre flygplan vanligtvis inbyggda trappor, eftersom lutningen på passagerarbryggan skulle bli för stor.
Hur skulle det se ut utan passagerarbryggan? Moderna trafikflygplan har instegshöjder på upp till 4 meter över marken. Vid enorma jetflygplan som Airbus A380 måste passagerarna gå ombord på två nivåer. Detta skulle kräva väldigt höga trappor. Familjer med barn, äldre och skröpliga passagerare skulle få det mycket svårare att gå ombord. För att inte tala om skyddet mot väder och vind.
Principen med passagerarbryggan är enkel - i regel är ena delen av systemet fast förankrat i flygplatsbyggnaden. Den andra delen är flexibelt lagrad för att kunna dockas till olika flygplanstyper. Såväl skillnader i flygplansdörrens höjd som olika flygplanslängder och -bredder måste kompenseras. För detta ändamål består en passagerarbrygga vanligtvis av flera teleskopiska rör som kan dras ihop och isär samt av en eller flera lyftenheter. Den här teleskopiska bryggan är den flexiblaste varianten av en passagerarbrygga. Mindre flexibla utföranden passar ofta bara för vissa flygplanstyper, vilket begränsar flexibiliteten för flygplatsoperatörerna.
Passagerarbryggan förflyttas med hjälp av elmotorer. De behöver ström- och datakablar för styrningen. Rörelserna hos de enskilda elementen är inte särskilt snabba. Men kablarna måste ändå skyddas mot skador. Eftersom de vanligtvis befinner sig utanför bryggan, måste de tåla väder och vind.
Eftersom flygplanen står allt kortare tid på marken och passagerarbryggorna måste fungera tillförlitligt, måste den mekaniska rörelsen fungera friktionsfritt. Driftstopp i en passagerarbrygga kan innebära omedelbara ekonomiska förluster för flygplatsoperatören, flygbolaget och även för passagerarna som vill flyga bekvämt, säkert och punktligt.
Produkternas höga tillförlitlighet talar för användning av igus-produkter i passagerarbryggorna. Kabelrörelser i gångbryggan kan ledas fram säkert med våra energikedjesystem. Rörelserna är mestadels horisontella i teleskoptunnlarna och vertikala i lyftenheterna. Energikedjor är hållbara och du kan räkna med en lång livslängd. De kan installeras på ett platsbesparande sätt, så att inga kablar hänger ner och stör det visuella intrycket. Energikedjor kan användas för matning av all nödvändig energi (ström- och styrkablar, hydraulik, pneumatik m.m.)
Roterande energikedjesystem som system med omvänd böjradie
2Energikedjesystem med vertikal rörelse – Installation av typ ”sicksack”
3Energikedjesystem med vertikal rörelse – ”Hängande” installationstyp
4Energikedjesystem med horisontell rörelse – Installationstyp: utan upphängning eller glidande
5Kabelskydd i flera axlar energikedjesystem ger styrning och skydd i tredimensionella, rörliga tillämpningar
För att kablarna för styrningen av passagerarbryggorna och försörjningen av flygplanet ska dras säkert även i framtiden, har åtta bryggor byggts om efter vartannat på Köln/Bonns flygplats, för att uppnå den högsta tekniska utvecklingsnivån inför kommande decennier.
För kabeldragningen på passagerarbryggorna används e-kedjor, som teleskopiskt rör sig över varandra under bryggan. De ersätter tidigare kabelvagnsystem som har visat sig vara opålitliga. När de ligger på sidan är kedjorna dessutom särskilt kompakta.
Måndag till fredag från 07.00 till 20.00.Lördagar från 08.00 till 12.00.
24h